tisdag 22 november 2011

who I am is no longer the person I was

Det är jobbigt med förändringar och att hitta en ny grund att stå på.  Det är svajig och ostadigt och det är lätt att trilla tillbaks i den gamla vanor.  Det är som att lära sig cykla igen. Man trillar många gånger innan man hittar balansen. Det enda som gäller är att inte tappa modet utan fortsätta försöka och försöka igen.
Titta bara på små barn som ska lära sig att gå. Oj vad dom kämpar får att hitta balansen och stå. Dom vinglar fram och tillbaks och ideligen faller dom på sin blöjklädda rumpa. Man kanske skulle skaffa blöja igen så det inte gör så ont när man faller, hahahahaha.
Men dom ger sig inte dom små liven. Plötsligt står dom där och tar sina första stapplande steg.
Jag tror det är likadant med stora förändringar som vi som vuxna möter i livet. Vi får liksom lära om igen och som barnet kämpa för att hitta vår egen balans och grund att stå på som vuxen, som dom vi innerst inne är och alltid varit men som fallit bort på vägen.

Try
Fail
Try again
Fail better

Nu så lite smått och gott av mina kreationer:-))



Den här lilla stolen är en av mina absoluta favoriter. Hittade den på loppis för 50:-. Den var omålad och jag fixade till den så här:-))


Denna gjorde jag till min kära vän Lindas dotter Molly.



Tre små söta lådor att hänga på väggen. Tror att man förr i tiden hade sådana här för att förvara mjöl och socker osc sådant. Men jag är inte säker... Kanske någon som vet??

 Hej svejs sålänge:-))

2 kommentarer:

Linda Andersson sa...

Så fina grejer du gör. Gillar dem att hänga på väggen. Molly tackar för att du målade hennes fina pennställ... eller vad det nu är :-)

Anna sa...

Tack vännen <3 Vad kul att Molly gillade "vad det nu är" vet inte riktigt heller, hahahaha. Men till pennor är den ju bra!